Historien om IA-systemet

Under IA-systemets 25 år har samhället förändrats stort. Produkten följer med i utvecklingen för att stötta det systematiska arbetsmiljöarbetet. Men hur började det egentligen?

IA-systemets historik under 25 år.

Året är 1994

Ett nytt samverkansavtal träffas mellan parterna inom pappers- och massaindustrin. I samband med detta bildas PUA (Pappersindustrins Utvecklings och Arbetsmiljöråd). Det är också där som IA-systemet har sitt ursprung. I rådet diskuteras arbetsmiljöfrågor och snart talar man om behovet av att få en mer komplett bild av arbetsmiljön och dagens arbetsmiljöutmaningar än bara den information som man får genom det egna företaget. I utkastet från april 1997 finns tankarna beskrivna.

bakgrund
Idéer på väg att bli något stort

Inom det då nybildade AMF Försäkring (nuvarande Afa Försäkring) som också ägdes av SAF (nuvarande Svenskt Näringsliv), LO och PTK fanns en aktiv preventionsverksamhet och frågan ställs om stöd för att utveckla ett system för branschen. Inom skaderegleringen för TFA (Trygghetsförsäkring För Arbetsskada) användes redan då också systemet TSI (Trygghetsförsäkringens Skade och Informationssystem) som är ett sätt att klassificera skador i olika kategorier och det är ett system som möjliggör detaljerad skadestatistik för olika branscher och yrkesgrupper.  Den naturliga tanken är att använda samma klassificeringssystem även i systemet som ska byggas för pappersbranschen.

Arbetet startar tillsammans med representanter för branschen och olika bruk. Vid PUA:s arbetsmiljökonferens den 4-5 november 1997 presenteras systemet av bl.a. Michel Normark från AMF Försäkring.

Från början var tanken att de deltagande bruken skulle betala en prenumerationsavgift. De bruk som deltagit i förarbetet skulle betala 3000:- per år, övriga 5000:- per år. Det blev i slutändan inte så och IA har sedan starten levererats utan egentlig kostnad.

Budgeten var mycket försiktig. Budgeterade kostnader för 1999 och 2000. Noterbart är att systemutvecklingskostnaderna för båda åren är lägre än övrigt-posten!

budget
Budgeten var mycket försiktig. Här syns budgeterade kostnader för åren 1999 och 2000. Noterbart är att systemutvecklingskostnaderna för båda åren är lägre än posten "övrigt".

Hur fungerade det?

Från början omfattade PIA bara olycksfall. Det fanns också en tydlig koppling till skaderegleringen av TFA på AMF Försäkring.

  1. Olycksfallen på respektive bruk registreras i särskilt format på diskett som skickas ut. I registreringen ingår TSI-kodning det vill säga att i ett kodsystem översätta händelseförloppet. Koderna kopplades till verb och substantiv och beskrev vad den skadade gjorde omedelbart före olyckan, vad som gick på tok och hur skadan uppstod. Sex koder registrerades per olycksfall exempelvis in sin enklast form:”Gå (V) golv (S)”, ”Halka (V) golv (S)”, ”Falla (V) golv (S)”. För att klara av kodningen så skickades en särskild pärm med koder ut till de som skulle registrera. Den färdiga disketten skickade per post till AMF Försäkring.
  2. AMF Försäkring sammanställde samtliga anmälda olycksfall från bruken och matchade även informationen med skador som anmälts till TFA. All information avidentifierades.
  3. Två gånger per år skickades sammanställningen till de deltagande bruken där man kunde söka bland sina egna olycksfall men även andras. Centralt utnyttjade PUA informationen som underlag till information och åtgärder på branschnivå.

Den bärande tanken i PIA – att tillsammans skapa en bättre arbetsmiljö – är fortfarande densamma inom hela IA.

Redan från början kunde användaren skriva ut en delvis ifylld anmälan till Försäkringskassan och även en TFA-anmälan

Efter ett par år av diskettskickande fanns tekniken att i stället använda sig av Internet. Från och med år 2000 var PIA webbaserat men fortfarande hanterades bara olycksfall.

pia
Broschyr om PIA

Andra branscher

PIA presenterade även för andra branscher och intresse väcktes. Tidigt på 2000-talet tillkom MIA (stål och metall) efter ett samarbete mellan Metallgruppen, Metallindustriarbetareförbundet och AMF Försäkring. PIA och MIA var från början inte helt lika utan utvecklades separat med vissa delar som var lika medan andra skilde sig.

En fråga som tidigt diskuterades inom MIA var att skapa en möjlighet att även hantera tillbud. Denna infördes (både inom MIA och PIA) runt 2002.

Några år efter MIA kom GRIA för gruvindustrin och SIA för sågverksbranschen. Idag finns IA-systemet i över 40 olika branscher.

Trots den i grunden goda idén och det intresse som PIA och MIA drog till sig så ökade inte användningen.  I inledningen av 2003 hade drygt 5000 olycksfall och tillbud registrerats och under 2002 registrerades inte mer än drygt 1400 händelser. En jämförelse mot idag (2021) är att motsvarande antal (dock i många fler branscher) registreras på några timmar.

Ett problem som identifierades var komplexiteten med att hantera TSI-kodningen. Att mitt i den digitala hanteringen hantera en pärm med koder upplevdes som komplicerat. Ett arbete gjordes som digitaliserade pärmen men det påverkade ändå inte användningen nämnvärt.

Nya idéer

Efter några år gjordes en ytterligare analys och slutsatsen var att IA var väl utvecklat gällande möjligheten till analys och statistik men att systemet inte var tillräckligt bra och enkelt för att få in informationen. Man konstaterade också att möjligheten till anpassning till del lokala förhållanden, organisation etc. inte fanns.

Under i princip hela 2005 gjordes då ett arbete som fokuserade på att IA bättre skulle stötta behoven på den enskilda arbetsplatsen. Tanken var att om det fungerar så kommer också mängden data och kvaliteten på den data som delas att öka.

Stora förändringar gjordes. Möjlighet till att enkelt bygga sin organisation infördes likaså koppling till ansvariga som kunde kopplas till en eller flera roller. E-post började användas för att via IA kommunicera ansvar och information.

Det helt ny IA lanserades 2006. Entusiasmen var hög och för att göra det extra festligt så sattes systemet i produktion samma dag som de första utbildningarna ägde rum på AFA Försäkring som var det nya namnet på organisationen. Det var i efterhand inte det bästa beslutet då det under utbildningarna naturligtvis dök upp en del oväntade fel. Samtidigt som utbildningen pågick så satt systemutvecklarna Sara, Kajsa och Magdalena och rättade fel! 

Det nya IA togs trots några barnsjukdomar emot mycket väl och sedan dess har varje år inneburit kraftigt ökad användning.

Nytt sätt att se på risker

Arbetsmiljöarbetet är i ständig utveckling. Från början hanterade PIA och MIA bara olycksfall. Efter några år så tillkom tillbud. Ytterligare några år senare började man tala om risker och riskobservationer. Från att fokusera på tillbudsrapportering (då det faktiskt hänt något) så ville många förflytta sig till att hantera riskerna redan innan det hänt något. Händelsetypen Riskobservationer infördes också i IA och har sedan dess fått mycket stor användning.

År 2013 infördes två nyheter som kraftigt utvecklade förutsättningarna för IA. Den första var att en app för händelseregistrering infördes, den andra var att funktion för riskhanteringar (riskanalyser, skyddsronder etc).

Appen efterfrågades givetvis särskilt av branscher med personal med mobila arbetsuppgifter. Det var relativt dyrt att ta fram appen och efter ett år hade bara drygt 800 händelser registrerats via den. Användningen har dock sedan dess tagit fart och under 2020 uppgick registreringarna till över 630 000.

Arbetet med riskhanteringar är naturligt kopplad till diskussionen om riskobservationer. Dessa hade bidragit till att möjliggöra ”osystematisk” rapportering av risker men många aktiviteter på en arbetsplats är också att systematiskt finna och åtgärda risker. Skyddsrond eller arbetsmiljörond är ett vanligt sätt. Skulle IA även kunna stötta den viktiga delen i arbetsmiljöarbetet så skulle systemet på ett ännu bättre sätt kunna bidra i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Som alltid när det gäller att utveckla nya möjligheter i IA så är det centralt att arbeta med de referensgrupper och utskott av användare och branschrepresentanter som alltid varit kopplade till IA. Ett särskilt riskhanteringsutskott bildades (som för övrigt fortfarande verkar) och idéer och lösningar prövades.

Utvecklingen av användandet av riskhanteringar i IA påminner om utvecklingen av appen (i vilken man numera också kan registrera riskhanteringar). År 2013 registrerade 303 riskhantering jämfört med drygt 400 000 2020. 

Arbetsmiljöarbete i ständig förändring

Är inte IA-systemet klart snart? Nej, det blir förstås aldrig klart. Som nästan allt annat är det systematiska arbetsmiljöarbetet i ständig förändring och utveckling. Ett system som ska stötta det arbetet måste givetvis också utvecklas i samma takt. 

Under de snart 25 år som IA funnits har det hänt otroligt mycket. Under senare tid har IA utvecklats för att kunna stötta vid hantering av OSA (Organisatorisk och Social Arbetsmiljö). Tidigare har anpassning gjorts för att möjliggöra att IA kan användas i en organisations alla verksamheter oavsett om de ligger i Sverige eller utomlands. IA finns idag på ett 40-tal språk och i den vanliga IA-andan har de företag som är särskilt intresserade av ett enskilt språk tillsammans sett till att det blivit verklighet. 

Förändrad lagstiftning inom andra områden får också stor påverkan. GDPR har ändrat förutsättningarna för transparensen som är en av grundpelarna i IA. Att på bästa sätt fortfarande dela information utan att riskera att personuppgifter röjs är givetvis centralt.

Något det talas om mycket idag är friskfaktorer. Vad är det som får oss att hålla oss friska och säkra i ett allt längre arbetsliv? Hur kan IA stötta i att göra det mätbart? Eller i något annat område? Vi har tillsammans med våra fantastiskt engagerade användare under åren lyckas utveckla lösningar för mängder av utmaningar. Och vi vet att vi tillsammans kommer att ta oss an många fler!

Produkten

  • Om IA-systemet
  • Kundexempel
  • Avtalsdokument
  • Certifiering enligt ISO

20240328.1

©2023, Afa Försäkring

Organisationsnummer 502033-0642

Juridisk information

Afa Försäkring ger ekonomisk trygghet genom kollektiv­avtalad försäkring. Vi försäkrar vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist, dödsfall och föräldraledighet. Vi stödjer även forskning och projekt som förbättrar arbetsmiljön samt förvaltar kapital för framtida utbetalningar till våra försäkrade. Vi drivs utan vinstsyfte och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.